nu känner jag mig lite som en faker för jag hade precis fått en kommentar som jag råkade trycka bort som spam istället för att godkänna den. ”dbf for life” var den nån som skrivit på mitt inlägg om anti-päls-aktivister. min allmänbildning säger mig att dbf står för djurens befrielsefront eller något liknande. go ahead och befria djuren, I’m all for it.
tänker inte ens kommentera att jag inte skrivit på länge.
just det, jag var faktiskt och provade skridskor idag på lunchen. tjuvläste metro över nåns axel i morse och såg att skridskojävlarna till och med är nedsatta med hundra kronor from idag. jag tyckte det var ett tecken så jag sprang iväg till stadium och lyckades hitta min storlek. min storlek lyckades även snubben bredvid mig hitta åt sin ÅTTAÅRIGA dotter.
då kände jag mig som en freakshow så jag gick därifrån. utan skridskor.
ja, ja. what’s the loss liksom. jag har ju alltid hatat att frysa anyway.
vad fel det kan bli när man bara hör en del av ett telefonsamtal.
jag stod i hissen på jobbet igår, jag och fyra businessmen med allvarliga miner och viktiga portföljer. då kliver en tjej in i hissen med mobilen mot örat. det är svenskt i-hissen-tyst (dead silent, that is). plötsligt utbrister hon:
”men alltså, kan du inte kastrera honom? …men lägg av, det kan man väl inte bli för gammal för!”.
och så stannar hissen och hon kliver ut.
de allvarliga businessmännen var inte så allvarliga längre.
jag ska köpa skridskor! det kommer bli så jävla grymt. jag kommer att ha trikåer och benvärmare och alltid ta ett par varv för mig själv på isen i kungsan efter jobbet. kan precis se det framför mig. ibland kanske jag till och med går dit på lunchen och åker lite.
jag kan inte åka skridskor, men det kan ju inte vara så himla svårt. varenda unge åker skridskor ju. det är iaf min plan för morgondagen. köpa skridskor.
299 spänn på stadium, som hittat.
jag är lack.
nageltjejen jag var hos förra veckan, hon med en obsession för julpynt. hon sög.
MINA NAGLAR SER UT SOM ATT JAG VARIT I EN FUCKING KRIGSZON MED TYP RÅTTOR OCH SKIT I ETT ÅR.
jävla jävla skit. jag ska stämma henne. minst.
då kommer hon inte vara så sugen på glitter. hah.
jajaja, ännu en helg utan bloggande. skitsamma, det är inte viktigt. det här är viktigt:
en låt man lyssnar på alldeles för sällan: 10 budord – feven
jag lyssnar på den nu. GFX, MAN!! YO GFX; WHERE MY PEEPS AT??
fy fan. var är mina baggys?! måste leta.
armed and dangerous..
verkar som att alla djurrättsaktivister har för mycket fritid. kanske skulle skicka en kurskatalog från medborgarskolan eller nått till dom..
tittar på insider och dom bedriver ju för fan värsta organiserade brottsligheten med hotbrev och skit. tycker det är fegt att gömma kriminalitet bakom ett ädelt syfte. när man har åsikter och vill nå en förändring finns alltid en laglig väg att gå. den kräver mer jobb, uthållighet och kunskap. och så får man förstås inget utlopp för sina tonårsagressioner. men den lagliga vägen finns där.
respektera inte bara djuren, respektera människor också.
peace out.
so fly...
hittade lite leksaker hos mina föräldrar. alltså, vem vill inte flyga med nwa airlines?
när dom taxar ut på startbanan pumpar dom ”straight outta compton” och sen säger piloten dr dre ”cabin crew, take yo motherfucking seats, bitcheeees”. förmodligen.
jag saknar den gamla kocken i nyhetsmorgon. ni vet han, den unga med lite långt hår som alltid skämtade för mycket och drack för mycket vin? han var så himla rolig.
en gång skulle alla tv4-kockar laga mat tillsammans, jag tror det var inför julen eller något sånt, men varken i eller till maten de lagade behövdes vin så den här killen fick ett helvete att försöka få in vinet utan att det såg konstigt ut kl sex på morgonen. ingen av de andra kockarna ville ha så han drack typ två flaskor själv. klippet avslutades med att han var aspackad, drog en massa skämt som inte var suitable for live television och hans samlade arbetsinsats uppgick till att ha skalat en halv potatis.
när jag blir rik ska jag anställa honom som privat-kock. nästa lotto-dragning är ikväll.
jag är trött på att titta på tv-shop nu..
NEJ jag har kommit på att det är inte min mamma jag förvandlats till! det är mitt rumänska blod som tagit över!
en rumänsk kvinna låter aldrig någon annan föra befäl i köket. på alla middagar jag varit på bryter det ut slagsmål framför kastrullerna. att ge sig in i köket är förenat med livsfara och att ens försöka duka av bordet är inte att tänka på. lyfter man sin tallrik tre centimeter får man onda ögat och minst tre händer sträcks fram för att rycka tallriken ur händerna på en. tänk fresh prince-avsnittet när det är thanksgiving och alla mostrar gör varsin turkey-stuffing för att visa att deras fyllning är bäst.
jag tror att det här betyder att jag är vuxen. shit.
hjälp, jag har kommit till insikten att jag är rätt jobbig. min karl försöker vara snäll och bakar lussekatter åt mig. jag står bredvid som en hök, berättar vad han ska göra, dubbelkollar allt och skruvar på mig med missnöjd min. sen tar jag över.
när blev jag min mamma?
på tal om henne har jag inte hört nått från mina föräldrar sen de landade i nya zeeland. undrar om de bivit uppätna av en maorier? det vore sjukt oldschool. en inföding med höftskynke och en fett fashion tallrik i underläppen. loves it.
alla bra bloggare börjar dagen med ett inlägg typ ”asså shit vad jag är trött. idag ska jag…blablabla”.
om jag hade gjort det imorse hade det sett ut såhär:
”min katt har bitit mig i hakan hela natten. jag tror att han gör det för att vara snäll eller gullig eller kanske för att min haka ser ytterst delikat ut. anyway, jag har typ inte sovit nånting och är helt sjukt trött. nu ska jag hets-sminka mig och sen åka till apoteket och hämta lite sömntabletter. just det, jag ska lämna en bok på biblioteket också.”
inte så jättekul. just därför jag inte skrev i morse.
ghettofab..
…såhär blev mina naglar after all..
blogg-förrädaren in action...
men alltså har min katt attention-disorder eller vad? såhär ser det ut när jag sitter vid datorn. han sitter bakom skärmen och viftar lite random med tassarna så att jag inte ser vad jag gör och med jämna mellanrum gör han sitt bästa för att bita sönder webcameran. när inte det fungerar drar han av mig mina strumpor och biter mig i tårna.
nån som råkar ha en sån där oldschool giftpil med röda fjädrar att låna ut?
..så behöver jag nog inte oroa mig. nu spelar han football manager och blir glad när det är reklam för hulken på tv.
allt är i sin ordning.
”har du ingen killig louis som jag kan matcha med?”
- min karl går runt i mina solglasögon och halsduk och behöver tydligen en handväska också. another ordinary monday evening.
ska jag oroa mig?
sista avsnittet av färjan gick förra veckan. ikväll visar de istället en dokumentär om ”världens kortaste mamma”. hur i helvete ska det väga upp en måndagskväll utan bartender-håkan? varför är det häftigt att få barn när man är kort?
håkan är ju gjord för att vara med i tv. han är helt grym när han slår ut med armen, låter som att han berättar att han får juveler till frukost varje dag, och säger ”ja visst vettu, vi får ju färsk frukt, kiwi, äpplen, päron.. jag skulle inte kunna tänka mig att jobba någon annanstans” och så sätter han sig i en solstol på däck och drar på sig ett par statoil-solglasögon. det är definitionen av bra tv.
ps. skönt att se att carolina gynning lyssnar på mig. inte ett enda skinny-tips på flera dagar.
telefonen ringer.
zahra: hallå? (svara aldrig med namn, det kan vara snuten som ringer)
okänd man: ja, hejsan jag söker alina.
zahra: jaha, vad gäller det? (det kan vara snuten som söker ens syster)
okänd man: det är ganska viktigt att jag får prata med henne själv.
zahra: jaha ring henne på 00649******************* (allvarligt, det är så många siffror)
okänd man: eh va?
zahra: ja, du sa ju att det var viktigt, då vill du väl ha hennes nummer?
okänd man: men alltså… var bor hon egentligen?
zahra: nya zeeland.
okänd man: eh, jag kanske kan prata med dig istället. det är så att jag ringer från tele2 och tänkte erbjuda er ett jättebra abonnemang..
zahra: men jävla snåla tele2, ni får väl ringa nya zeeland om det nu är så viktigt att ni pratar med rätt person. du har numret, dom är tio timmar före. hälsa henne från mig. KLICK.
dessi och jag hade rumänsk afton i lördags. vi drack rumänskt vin och lyssnade på manele.
vi kom fram till grej. eller, vi kom fram till en massa grejer förstås. men. vi kom på att man inte kan säga ”svensk julmat”.
det är ju inte julmat. det är påskmat. och midsommarmat. och förmodligen typ pingst-mat. kristi himmelfärds-mat.
är det bara vi som har insett att det är samma jävla mat på bordet oavsett vad man firar???
prinskorv, sill, ägg, potatis, rosa kladdig röra som man inte vågar smaka, mer sill, köttbullar, ännu mer potatis. gröt. det är ju för fan samma sak jämt! varför är julbord värsta grejen liksom? alla företag känner sig fett generösa och bjuder sina anställda på ett julbord och lite glögg typ. påskbord då? jag ska fan öppna en restaurang och ha påskbord och midsommarbord och ta typ sexhundra spänn för skiten. folk kommer att älska det. så jävla bra idé.
det här har jag faktiskt skrivit efter nästa inlägg. det här är alltså det andra inlägget på den här bloggen, fast det ser ut som det första. endast för att förvirra er. nej, det är iofs anledning nog för mig, men sanningen är att det var något sorts ”auto-inlägg” som dök upp bara sådär och så stod det typ ”hello world” eller nått sånt gay. inte okej. vitsen med en blogg är väl att man ska skriva själv? hur som helst, hoppas det här inte händer i fortsättningen då blir det lawsuit direkt.
…att jag skaffar mig en blogg. känns som att jag skrivit den meningen förr. det har jag. det ska tydligen vara jävligt krångligt att skaffa sig en fungerande blogg. jävligt svårt också att komma ihåg adressen till bloggen man just registrerat. konstigt att alla småtjejer lyckas. iofs har inte dom lika mycket viktiga saker i huvudet som jag har så det kanske inte är så konstigt att de kan lägga all energi på att blogga.
nu ska iaf jag lägga all energi på att underhålla välden with my fantastic life. inte för att speciellt många har gjort sig förtjänta av en inblick, men det bjuder jag på. jag är så jävla hilarious så det är inte mer än rätt. för er egen skull. be on the lookout, bitcheeees.
helvete jag kommer ju aldrig sova mer. nu sitter jag och provar olika looks för bloggen och tänker ”ja! neeej. eller? NEJ usch!” och så byter jag tillbaka. klockan är väl typ tolv nu så jag antar att jag kommer fortsätta med det här tills klockan är 08.26 och jag verkligen måste gå till jobbet.
vem gjorde alla jävla fula designmallar förresten? var han färgblind eller vanligt blind?
edit: sen kan man ju ändra inläggen också. hur mycket som helst. verkligen skitbra för en perfektionist som jag.
nu har jag hittat en design som jag tycker är snygg. what now? nu känns det inte alls lika exciting längre.
jag har typ nån sorts fobi för att gå och lägga mig. jag vet inte, men det känns som att när jag går och lägger mig så tackar jag liksom nej till att fortsätta dagen. eehhm, det är väl i princip det man faktiskt gör när man går och lägger sig, men ni fattar vad jag menar.. jag hatar verkligen den känslan. fan vad bra det vore om man slapp sova. om man inte behövde det. eller egentligen vore det bästa om man bara behövde sova typ tjugo minuter åt gången. då kunde man ha små rum på jobbet där man sov lite då och då. typ sova, ta en kaffe, ett möte kanske, skriva ett par mail, sova en stund igen. och så skulle alla affärer och allt sånt man behöver vara öppet jämt. det enda som skulle bli lite meckigt är väl typ när man måste få tag i nån, risken finns liksom 24/7 att man väcker andra när man ringer dom. eller ja, vem bryr sig att man väcker nån, det vore ju värre om personen i fråga var en sån där som typ inte vaknar ens om det kommer ett gäng och provspränger atombomber tre centimeter bort. det skulle vara lite jobbigt. jag ska lista ut en backup på den lilla buggen, sen ska jag maila min idé till fredrik reinfeldt.
jag tror jag kommer att få nyckeln till stockholm på en röd sammetskudde som tack.
bra grej att jag typ tycker jag är galen flashig och nöjd med att jag lurar er med ordningen på inläggen. right back at me så stämmer inte ordningen överhuvudtaget nu. vad har jag gjort för fel? finns det typ en regel som säger att när man laddar upp en fly bild på new york så har man inget mer att säga till om på sin blogg? jävla skitregel i sånnafall. det här är ju typ som att jag skulle ha en dagbok där jag skrev på helt random sidor. där jag råkade slå upp liksom. smidigt.
jag hatar bloggar. fortfarande.
this is what i feel like
det är way early och jag har sovit typ tre timmar. tre timmar där jag oavbrutet drömde om idén jag kom på igår om att man skulle sova lite då och då på jobbet. extremt onödigt att drömma om man drömmer att man sover. ovärt liksom. var klagar man?
nu ska jag svepa mitt kaffe, klä på mig och försöka ta mig till jobbet utan att fastna i snön nånstans. vore nice om jag lyckades ta mig till jobbet utan att fastna i nåns armhåla på tunnelbanan också, but that’s just not going to happen.
härlig morgonsyn
helt sjukt vilken timing jag hade i dag. man kan tro att jag och SL är best friends och har växt upp tillsammans och lånat varandras barbies och grejer. var på östermalmstorg mer än tjugo minuter innan jag började. fortsätter det såhär kanske jag slutar köpa kort för reducerat pris. okej, det där var en klar lögn, men det skulle göra mig glad iaf.
lyxproblem: jag har två kaffemaskiner på jobbet, en som ligger typ tio meter ifrån mig, och en som ligger en bit bort. nu dricker jag ju minst sju koppar kaffe om dagen, eller ja, på jobbet, sen dricker jag ju mer när jag är hemma. anyways. jag börjar ledsna på att springa till kaffemaskinen hela tiden. jag går nämligen till den som ligger längst bort, den har godast kaffe har jag fått lära mig. det andra är tydligen ”snutkaffe”. man vill ju inte vara snut liksom. dessutom säger min far att man inte kan kompromissa med kaffe.
nu till problemet. jag inbillar mig att dom som sitter vid ”min” kaffemaskin tycker att jag springer där lite ofta. alltså inte så att jag stör dom och typ skriker och kastar pappersflygplan på dom, men det känns som att dom tänker att jag dricker alldeles för mycket kaffe. jag funderar alltså på om det är värt att byta ner sig i kvalitet för att komma undan de medlidsamma ”stackars missbrukare”-blickarna.
snutkaffe nu. all in.
snubben jag skulle på möte med idag har halkat i snön och ligger på sjukhus. sjukt. jag ska nog ta och köpa tennisracketar och snöra fast på fötterna. oldschool som fan. I’ll make it trendy. kom ihåg vem som var först bara.
snutkaffe suger, förresten.
these would work wonders
om jag inte blir på bättre humör nu så tror jag att jag kommer behöva botoxa hela pannan inom en snar framtid, typ 30min. jag vet, jag var glad på SL alldeles nyss och sådär men det gick över.
känns lagom originellt att klaga på vädret men alltså…mina fötter är blöta och kalla. det här är min sista vinter i jävla jävla sverige, walla ja sväär. (och det är sista gången jag säger det också haah!) jag är så obeskrivligt trött på att frysa från att jag går upp på morgonen tills jag går och lägger mig igen. ska jag sitta med minkpäls på jobbet eller vad ska jag göra? iofs vore det jävligt ghettofab men jag vet inte hur populärt det blir på kontoret om jag går runt som old dirty bastard hela dagarna. äh. dom får väl kontra. webb-byrån goes wu-tang.
på tal om päls så kan jag, efter ett par varv i sturegallerian, konstatera att det är fashionable som fan. varannan tjej har ju pälsväst och/eller pälsmössa a la rumänsk fåraherde. alltså.. det är väl varmt och sådär men.. stilikon min farfar liksom. njaae. looken man vill uppnå med päls är väl mer r.kelly – ish (typ min minkpäls) än att likna djuret pälsen kommer ifrån? what’s next, horn eller?
..när alla fransmän på kontoret lunchar en bit bort och pratar jättehögt på franska. (bra att jag skrev att det var franska dom pratade så ni inte tror att alla fransmän lunchar tillsammans och pratar swahili eller tyska..)
oui oui, au revoir, je mal a la tet, je suis un superstar. jag är så jävla fluent på franska. kanske ska gå och hänga lite med dom, prata eiffeltornet och sånt franska människor gillar.
ps. jag tror dom äter sniglar. ds.
kom precis hem till världens mest utsvultna kattunge. han påstår att han inte fått mat sen 1826. var får han allt ifrån?
det var en snubbe som klev på bussen, åkte en station och gick in på pizzerian här i närheten. ibland undrar jag om jag inte skulle börja sälja självinsikt på burk.
idag har jag varit två gånger på varje H&M i stan. det finns ingen affär jag hatar lika mycket som H&M, jag underlåter mig inte ens att köpa strumpor därifrån (okej, strumpor köper jag kanske visst där, but you get the picture..). anledningen till att jag ägnat mig åt detta självplågeri sen jag gick från jobbet är att jag först fick en fix idé att jag skulle köpa leggings i en viss färg, av en viss sort och i en viss storlek. svårt. när jag väl hittade de förbannade leggingsen (vad heter det i plural då?) råkade jag få syn på en sjukt trendig modebloggerska (pälmössa, check) som stod framför en spegel och med kritisk blick granskade världens finaste skor. skorna fanns förstås inte i min storlek även om de som satt på hennes fötter såg misstänkt små och aimade för mig ut. så jag gav mig iväg på ett varv till genom stans alla hennes och mauritz.
nu sitter jag i min soffa, helt jävla exhausted och med samma gamla blöta skor på fötterna som jag haft hela dagen. eller, jag har tagit av mig skorna nu förstås men… jag har inte köpt några nya. hittar jag den där dumma tjejen med en räv på huvudet ska jag plocka henne. fo’ shizzle.
det enda bra med den här historien är att jag kom på ett namn till min blogg.
carolina gynning skriver ett ”skinny tips” om dagen fram till jul på sin blogg. det har varit en jävla massa tjat överallt om att hon gått ner i vikt och hon tycker hon är helt groundbreaking när hon är ärlig och svarar att när hon vill bli smal så äter hon helt enkelt inte.
kan hon inte bara hålla sin skånska mun stängd?! jag tycker hon är grymt rolig och charming men helt jävla dum i huvudet när hon sitter på bästa blogg-sändningstid och skriver en massa självsvält-propaganda.
carolina gynning är vuxen och har sina ätstörningar som ständigt carry-on-luggage, hon har förmodligen hittat ett sätt att deala med det som gör att det inte tar över och förstör hennes liv. hur många av hennes femtonåriga beundrare fixar det?
gynning, get your act together for fucks sake.
I’m out.
carolina gynning dricker smal-smoothie
alltså jag fattar inte hur man hinner med ett liv när man jobbar åtta (eeehh nio) till fem varje dag. jag känner mig som ett jävla flockdjur när jag trängs med hela sverige på morgonen i tunnelbanan, i mataffären efter jobbet och sen en final dust i tunnelbanan på vägen hem.
det här är inget nytt, jag vet. grejen är bara att det stör mig. när klockan blir typ halv ett på natten har jag inte ens hunnit med hälften av allt jag vill hinna med i mitt out-of-office-life. och nu har jag ändå bara en minikatt och en jättepojkvän att ta hand om. tänk sen, en massa jävla kaxiga ungar som alla heter zlatan och tjuvröker och har sig. när fan ska jag ta hand om dom? mina barn kommer att råna värdetransporter medan jag försöker åla mig ner genom en proppfull rulltrappa och säger tack till de som släpper förbi mig, utan att få ett enda varsågod tillbaka.
hoppas dom har den goda smaken att råna en jävligt välfylld värdetransport iaf.
my morning company
eftersom tv4 omöjligen kan sköta en live-show så har jag slutat titta på nyhetsmorgon och tittar ist på vakna med the voice på kanal 5 på morgonen. hellre nått som är oseriöst med flit liksom. kolla själva på nyhetsmorgon nån gång så ska ni se att dom typ klipper till nån utsänd i gällivare som står och pratar i mobilen och inte har en aning om att kameran rullar. sen undrar man ju hur svårt det kan vara att lägga på minnet att ens kollega heter kalufors i efternamn och inte falukorv?!
anyway. vakna med the voice börjar också gå mig på nerverna. eller, den där jävla jacob öqvist iaf. alltså, han var ju inte ens rolig när han var med i sthlm live, vem fan gav honom det här jobbet?! förutom att alla hans skämt går ut på att han typ låtsas vara pizzabagare och ”bryter” så finns det en grej han gör stör mig. han har nått inslag som heter ”rap attack” som verkar gå ut på att han ger utlopp för sin ångest över att inte vara en famous rapper. så här ser det ut.
min lilla katt ligger på rygg i mitt knä och spinner som en liten, liten boeing så jag tänker inte skriva mer nu. ska bara avsluta med en uppmaning till kanal 5 att avskeda den där spretiga tönten. jag kräks om jag måste se en till rap attack.
skrev igår att SL och jag var bästa vänner och lånade varandras barbies när vi var små. jag ljög. jag var så hypad över mitt extrema tunnelbane-flow att jag helt glömde berätta att busschauffören försökte köra över mig när jag kom ut ur porten. jag hade tänkt att skita i det om det inte hade varit så att jag nu förstår att SL bedriver nåns sorts kampanj mot mig. jag är helt säker på att de satt grönt ljus på mig a la mexikanska maffian. they want me dead.
jag skulle kliva på bussen i morse. när jag klev upp genom dörrarna smäller busschauffören igen dom rakt på mig i sån fart att jag på allvar flyger iväg typ två meter från bussen. då får hon syn på mig, öppnar dörrarna och när jag kliver på igen slänger hon ur sig ”alltså ursäkta, men jag trodde du skulle gå förbi”. vadå gå förbi?? trodde hon att jag råkade ta ett felsteg upp i bussen på vägen förbi eller?
alltså försöker dom mörda mig en gång till kommer jag att mörda tillbaka. just det.
det är roligt med medelålders businessmen som strör engelska uttryck omkring sig med fantastiskt svenskt uttal. ”whått ju sii iss whått ju gätt”. word up.
jag satt igårkväll och stoltserade med att jag aaaaaldrig skulle köpa skor för flera tusen. inte bara det, jag hade massor av bra argument också. riktiga mamma-argument, typ ”du kommer inte vilja ha dom nästa år, även om du säger det nu”.
jag har precis lagt undan ett par skor som kostar 2000 spänn. I’m such a hypocrite.
spännande att min katt promenerat på datorn och tryckt på CAPS LOCK.
det är något obehagligt med människor som inte dricker kaffe. jag läser ”varumärkeskontroll” på stureplan.se och den där oscar durling svarar att han inte dricker kaffe. saurabh sinha svarar iofs något ännu mer chocking; han påstår att han inte använder solglasögon.
solglasögon och kaffe är ju essential för fan. helt jävla overkligt att inte använda solglasögon.
nej usch, jag blir illa berörd. nu ska jag svara på frågorna istället.
haha! nu har jag författat ihop en liten stämningsansökan och skickat till SL. pratade med min mamma the judge som uppmuntrade mina tankar på att bli millionaire på SL’s bekostnad.
nu är det bara att vänta och maila iväg ett kontonr i guess. kunde jag vissla skulle jag göra det nu, lite sådär ”lalalala”. och vifta med fötterna.
ska kolla upp var jag kan köpa mig ett mansion nu. det känns som att det är nära förestående.
cachiiiiiing!
jag är sjuk och trött och har fått en buss i huvudet. bokstavligen. jag förtjänar att lägga mig i sängen och marathon-titta på gossip girl. till och med hagi the cat verkar trött efter dagens spännande fotbollsmatch. jag byggde en inhägnad fotbollsplan av mina louis vuitton-väskor. lyxkatt. men vad hade ni förväntat er?
det här kan vara så nära jag kommer att bli fotbollsfru ever. helena seger. typiskt.
man skulle kunna påstå att jag är världens sämsta bloggare utan att överdriva speciellt mycket. jag var iofs sämre förr när jag inte ens hade en blogg men jag vet inte om det räknas..
jag skyller allt på att jag är sjuk. och att jag inte har launchat min blogg än, så jag har inte tagit på mig ansvaret för att roa mina läsare 24/7 quite yet. dock har jag en pojkvän som behöver sysselsättas på jobbet så med tanke på honom har jag varit ganska ego som inte skrivit på länge. whatever. nu ska jag blogga like never before.
tills dess kan ni roa er med att titta på den här lerskulpturen jag gjort av min ena katt. I’m just so artistic.
the claycat a.k.a.torsten
haha jag kan inte sluta tänka på en gång när vi var små och lyckades övertala mamma att köpa glass från glassbilen. hon gav sig lite i sista minuten så hon var tvungen att kasta på sig jackan och springa ner för trapporna. och vi efter, ut på balkongen där vi ser henne störta ut ur porten och sätta av ner för gatan. när hon springer precis under där vi står tar min lillasyster i allt hon kan och skriker ”heja mamma heja heja!” så att det ekar mellan husen och alla på trottoaren liksom stannar och vänder sig om och undrar vad det är för plötsligt marathonlopp som äger rum. mamma skämdes som fan och stannade och låtsades att hon inte hade en aning om vilka de små mongo-ungarna på balkongen var.
hahaha. min syster är bäst. hon var helt galen när hon var liten. fan vad kul det måste vara att ha ungar i den där åldern när dom säger helt sjuka saker och beter sig som små apor typ. synd att dom verkar vara rätt tråkiga innan dom blir sådär bara, lägger typ all sin energi på att dregla. ohhh begåvat liksom. tur att det finns en massa gulliga bebiskläder som man kan klä på dom iaf. små små små rosa volangklänningar och hårband med rosetter och grejer. pimp my baby. det kommer jag att göra, rumänska ungar har alltid en massa flashiga kläder och guld på sig.
nu måste jag rädda en av mina handväskor från ett visst fyrbent monster som går all in på att döda den.
billig och bra barnvagn. ska skaffa.
MEN KAN DU SLUTA SPAMMA???!!!
”from: apple.
message: give away a macbook and get free shipping all week”.
tror du jag är gjord av pengar? vafaaan.
på tal om folk som säger sjuka saker.
igår morse smög jag runt i lägenheten och försökte borsta tänderna och sånt lite tyst för att inte väcka min pojkvän. när jag går förbi sängen ser jag att han ligger och stirrar på mig med en mycket arg och uppmanande blick. plötsligt utbrister han ”men hallå, drömde jag eller ställde jag en fråga som jag väntar på svar på?” och låter skitförbannad. jag skakar på huvudet och undrar vad det är för fråga han tror sig ha ställt.
”ja, men kan elefanter bli 15 år eller?”. hans min gör att jag inte vågar annat än att ta den här, tydligen, viktiga frågan på allvar.
”ja… alltså, dom kan säkert bli 15 år, det tror jag” svarar jag lite svävande. han ser fortfarande ut som att han ska spika upp mig på väggen at anytime.
”eh, alltså jag har för mig att elefanter kan bli jättegamla faktiskt, kanske till och med hundra år” tillägger jag snabbt.
”bra, det var bara det jag undrade”.
kommentar överflödig, I suppose?
alltså jag upptäckte precis en grej. man kan ställa in vilket datum man vill att ens posts ska se ut att vara publicerade. HAAAH! fan vilket fusk. det betyder att jag hade kunnat låtsas som att jag bloggat sjukt mycket hela helgen ju.
jävla skit. trust no one. ni har ingen aning om när jag skrev det här. kanske nyss, kanske 14 maj 2003. jag vet knappt själv.
det är väl rockstar-ish med smink I guess..
i morse tittade jag som vanligt på vakna med the voice. slog på tv:n mitt i en rap attack pch så var den dagen förstörd ända tills jag fick veta att johan palm var morgonens gäst.
jag kan vara den enda över 14 och ett halvt som tycker att han har star quality och är rolig som fan. skulle jag vara yngre (läs:singel) skulle jag också stå utanför hotellet och titta efter honom hela dagarna.
ja, inte nu då. han har ju åkt ut. verkar korkat att stå där liksom.
jag är verkligen en usel bloggerska. men när man är sjuk och bara är hemma finns det liksom inte så mycket intressant att rapportera om.
OKEJ, lögn. det är klart att jag skulle kunna skriva om det mest ointressanta i världen och göra det entertaining. jag har bara inte orkat. så det så.
so sue me.
hahaha fan vad o-ghetto det är att prata göteborgska! det är nån snubbe som uppträder i nyhetsmorgon och typ kallar sig mofo-nånting och ska rappa och vara så jävla fly, typ gör automatvapen-ljud på allvar och fejkar skottskade-haltning och så. och sen säger han ”asså alla poliiiitiiker dom snackkkar båra skiiit” och låter som att han ska dra rätt bingolotto-rad eller nått annat man brukar göra i göteborg i nästa sekund. typ åka spårvagn.
just spårvagnen är väl iofs rätt ghetto. dom hade inte ens råd med en jävla spade så att dom kunde skaffa en tunnelbana som alla andra normala städer. fast göteborg är ju ingen stad. det är en jävla sopstation. utan sortering.
hahahaha 1600-tal..
anledningar till varför göteborg inte borde få finnas:
1. alla göteborgare låter efterblivna när de pratar.
2. dom har nått sort tvångssyndrom som går ut på att de måste hata stockholmare. alla fattar att dom bara är avundsjuka.
3. taxibilarna kör över ens fötter på trottoaren. jävla grottmänniskor, ever heard of trafikregler?
4. taxibilarna drar när de kört över ens fötter. knarkare.
5. det blåser av bara helvete och snöar typ i maj.
6. folk rör sig i ultrarapid och om man har bråttom och springer stirrar de på en som att man var wired up med bomber innanför jackan eller nått.
7. vem fan åker spårvagn på allvar? man drar liksom i ett snöre när man vill gå av. det gjorde man på bussarna i stockholm också, för arton år sen.
8. om man ska åka spårvagn på natten får man gå till en husvagn och fråga varifrån man åker. dom har inte uppfunnit internet i göteborg nämligen. inte telefon heller, I guess.
9. alla tjejer är trendigt bisexuella och raggar på en. hello 1996, vill ni låna mina gamla magtröjor?
10. man hamnar alltid på sjukhus när man åker till göteborg. oftast minst två olika eftersom de inte har tillräckligt med invånare för att ha läkare på alla sjukhus samtidigt. eller så är de bara så korkade att det inte är tillräckligt många som klarar utbildningen. losers.
men det finns några saker som är bra också.
1. dom skjuter av folk till höger och vänster. the less, the merrier.
2. det finns jättefina rosa rullstolar på ett av sjukhusen. minns inte vilket dock.
seriöst, varför hamnar mina inlägg i fel ordning??? jag blir så jävla AAAAARG.
min pojkvän verkar tro att han är min PR-ansvarige och delar ut min bloggadress som att det vore en fucking flyer.
kalle, jag har skickat låten du gjorde i helgen till NRJ. dom har den på top-rotation nu. jacob öqvist har gjort en rap-attack av den också. eller.. var låten inte klar? nejmen guuuuud förlåt. det var verkligen inte meningen. verkligen inte.
nu har jag tagit mig till mina parents. dom är i nya zeeland i fem veckor och blir bruna och utvilade och har the privilege att umgås med min syster medan jag sitter här och betalar deras räkningar och vattnar deras fucking blommor (tror dom att jag vet hur man sköter blommor? har dom ens träffat mig in person?). jag är så jävla neglected av min familj.
dock har jag nöjet att bevaka min mammas lottokuponger så om det blir vinst tänker jag minnsann också åka till nya zeeland. med lottovinsten i en sån där silvrig smuggla-pengar-väska. min pappa har miljoner sånna. antar att det är en ledtråd till vad han egentligen gör när han är på ”möte” i brasilien i ett par veckor.
jag har skickat femton sms till min karl nu och skrivit alla fula ord jag kan komma på. inspirationen var inte på topp eftersom det bara blev femton stycken. om ens det. hur som helst. det kanske bara är bra för mig att känna pressen att folk faktiskt läser det jag skriver. nu kan jag inte hålla på och ta blogg-ledigt på helgen eller skylla på att jag är sjuk eller att katten ätit upp laddaren till computern.
(for the record är jag bara arg för att min blogg inte är klar för release än. inte för att folk läser. det är väl det som är meningen, tror jag..)
förra året firade jag jul i världens bästa land, usa. då insåg jag att jag inte skulle komma undan julpynt och sånt så jag gick all in och började äta pepparkaksdeg och sånt man gör på julen i mitten av november. nu ska jag inte fira jul i usa, eftersom min familj övergivit mig för den, tydligen, populärare systern. det innebär att jag inte har ätit en endaste smula pepparkaksdeg och inte har tittat på julkalendern eller gjort sånna där bögiga apelsiner med sidenband.
jag har köpt en chokladkalender. och ordnat lite låtsas-snö på bloggen. det kommer man inte långt med. nu ska jag sno alla ljusstakar och sånna där stjärnor man har i fönstret härifrån och ta hem till mig så att det blir lite julfeeling. sen tycker jag att min pojkvän ska sätta plåster på mina sår genom att baka lussekatter till mig imorn när han är ledig. (det är en order.)
nu ska jag fixa mina naglar. det är en julklapp till mig från min mamma. hon vet inte om det men hon har lämnat sitt visa-kort till mig så jag misstänker att det här var hennes tanke. hon är så snäll. senare idag kommer hon att ge mig ett par as-dyra stövlar. och det är liksom bara den åttonde december. my mom rocks.
living large at rockerfeller center..
naglar. check.
juldekoration på naglar. check. vänta, va?!
alltså, finns det nån som på allvar vill ha små julgranar på naglarna? det tyckte nageltjejen skulle vara fly. det tyckte inte jag. då menade hon att det kunde vara fint med grönt och rött glitter. jag menade att det kanske kunde passa sig om man var efterbliven. då föreslog hon röda flames. jag föreslog att jag skulle gå nån annanstans.
nu har jag en vit liten blomma på båda ringfingrarna. vi möttes på mitten, kan man säga.
nu försöker jag kolla om min familj (läs:jag) blivit galen rik under helgen. lotto verkar inte så lovande. hur fan kan fyra rätt av sju bli en vinst på typ 20 spänn? vem blir glad av 20 kronor? inte jag iaf. sju rätt blir ju liksom miljoners miljarder. orättvist. ja, ja.
måltipset! jag fattar inte. alltså det står liksom en massa siffror på lappen jag har. i resultatlistan står det en siffra och sen vilka lag som spelade. gäller det bara att ha dom siffrorna nånstans på sin lapp eller är det själva ordningen det hänger på? om man bara ska ha siffran nånstans så är det verkligen hög tid för mig att leta upp min leopard-bikini och en liten solhatt och radera inlägget där jag skrev att jag skulle julpynta. hello private island.
är jag rik eller? hjälp mig pronto.
I'm confused..
min pojkvän väntade som en idiot på bussen häromdagen. alltså, han väntade i typ femton minuter efter att den skulle kommit. normala människor hade väl kanske väntat fem minuter och sen gått, men närå, han stod tappert kvar. man kan ju bli trött i benen av att gå till nästa hållplats. anyway. det kom nån sorts stavgångs-tant och började prata med honom. de bondade genom att hata på SL som inte kunde komma i tid när bussen plötsligt dök upp. då utspelar sig följande konversation:
tanten: ja men titta, där kommer den ju!
pojkvän: jaa, skam den som ger sig!
”skam den som ger sig”???
what the fuck? han ska fan visa leg nästa gång han ska in här. (i lägenheten menar jag. wash that dirty mind..)
